den allt svårare ansiktsbokskoman.

jag känner oroväckande känslor angående mitt internetbaserade beteende. var eviga kväll spenderar jag mer och mer av min värdefulla tid framför allas bästa cybervän facebook.com. informationen jag matas med bidrar inte till större lycka i min vardag. den ger mig inte mer inblick i någon av mina bättre vänners liv än en bild då och då eller en basal och ofta rätt så innehållslös statusuppdatering. jag är rädd att jag har valt bort andra kommunikationsvägar än de rent datoriserade. sjukt? mycket. jag mår till och med sämre i min dagliga verksamhet av att se hur roligt alla har det och hur roliga alla är. och samtidigt hur innehållslösa vissa mindre nära vänners liv ser ut att vara. vilket de med all säkerhet inte är, men då ofokuserade blixtkort och dåligt ihopkomponerade statusuppdateringar inte är speciellt bra reklam så drar man gärna den slutsatsen (basal överlevnads instinkt enligt Elaine Berqvist). jag saknar mina två första veckor på Tubogatan. ingen tv. inget internet. min enda möjliga sysselsättning var radioskval och kreativa utsvävningar som yttrade sig i kakelinplastning, diverse sömnad, skissande, själavårdande bokläsning samt annat viktigt som fick både min lägenhet och mitt väsen att se mindre ut som ett råtthål/råttfejs. nu har jag visserligen kommit en bit med ett soff-samt bänkbygge, diverse fantastiska loppisfynd etc etc men jag har stagnerat. mentalt. listan blir läääängre och längre och jag vet inte var jag ska börja. när jag ska börja. när är det okej att gå i pension? hur ska jag kunna försörja mig om jag gör det nu? men det viktigaste, hur ska jag försörja mig mentalt om jag förtvinar på ett arbete som drainar min kreativa livsbrunn?

frågan är ställd, svaret väntas på med spänning.

Dagens nostalgi.

DJ Format – We Know Something You Don'T Know

Man vet att man åldrats när hiphop inte längre känns som en

självklarhet i den dagliga verksamhet som kallas livet. Därför

bidrar jag här med en dänga från -03 som jag sprang på i all hast.

Bra beats åldras inte, därför känner jag mig ålderslös när jag intar

denna musikaliska föda.

Håll till godo!

Dag 1.

Varmt välkommen till insidan av min hjärna